Swedeline F28
ScanFlyer Silver
Dagen började tidigt hemma för att ta sig till flygplatsen i tid. Avgångstid 07:45 innebär att det ska gås upp vid femsnåret.
LH175, A319, Economy
Väl på BER så var det fortfarande problem efter cyberattacken mot Collins Aerospace. Det innebar att boardingen i gaten gjordes utan fungerande skärmar, men generellt smidigt. Dock blev det bussgate, men ger ju ändå chans till att ta en bild på kärran.


Väl ombord så var det som vilken LH flygning som helst. En vattenflaska och en chokladbit delades ut annars ingen service. Efter 50 minuter landade vi på Frankfurt och det var dags att byta flyg.
LH468, A330-300, Economy
Från Frankfurt bar det av, före tidtabell, med D-AIKI. Jag hade lyckan att få fönsterplats i början av economy-kabinen men det blev rätt trångt.
Rätt snart efter take-off så påbörjades serveringen. Det bjöds på Italiensk köttbullar eller en vegetarisk pasta. Kände mer för det sista och den var rätt god. Fick god underhållning också av en äldre flygvärdinna som tappade en väldans massa saker i golvet men skämtade om det. Lite kul att tyskar kan ha lite humor i vart fall

Efter maten så lyckades jag sova en stund och jobba lite grann.
Drygt nio timmar senare var det dags för en pre landing snack, i form av ris och kikärtscurry. Förvånansvärt god och hade lite sting i smaken.

Väl framme i Austin gick det smidigt att komma av planet. Dessvärre hade Copa precis kommit in före oss så det var en väldigt lång kö i Immigrations som tog sin tid. Väl genm var väskorna redan avplockade från bandet och det gick fort att gå och plocka upp sin hyrbil.
Sedan väntade runt en vecka av jobb, men också en utflykt till Formel 1 racet på Circuit of the Americas. Som helt oinsatt så var det kul att höra på motorljudet men själva racet var inte så underhållande. Däremot var överflygningen med lite helikoptrar rätt kul att se.

Fortsättning följer.
LH175, A319, Economy
Väl på BER så var det fortfarande problem efter cyberattacken mot Collins Aerospace. Det innebar att boardingen i gaten gjordes utan fungerande skärmar, men generellt smidigt. Dock blev det bussgate, men ger ju ändå chans till att ta en bild på kärran.


Väl ombord så var det som vilken LH flygning som helst. En vattenflaska och en chokladbit delades ut annars ingen service. Efter 50 minuter landade vi på Frankfurt och det var dags att byta flyg.
LH468, A330-300, Economy
Från Frankfurt bar det av, före tidtabell, med D-AIKI. Jag hade lyckan att få fönsterplats i början av economy-kabinen men det blev rätt trångt.
Rätt snart efter take-off så påbörjades serveringen. Det bjöds på Italiensk köttbullar eller en vegetarisk pasta. Kände mer för det sista och den var rätt god. Fick god underhållning också av en äldre flygvärdinna som tappade en väldans massa saker i golvet men skämtade om det. Lite kul att tyskar kan ha lite humor i vart fall

Efter maten så lyckades jag sova en stund och jobba lite grann.
Drygt nio timmar senare var det dags för en pre landing snack, i form av ris och kikärtscurry. Förvånansvärt god och hade lite sting i smaken.

Väl framme i Austin gick det smidigt att komma av planet. Dessvärre hade Copa precis kommit in före oss så det var en väldigt lång kö i Immigrations som tog sin tid. Väl genm var väskorna redan avplockade från bandet och det gick fort att gå och plocka upp sin hyrbil.
Sedan väntade runt en vecka av jobb, men också en utflykt till Formel 1 racet på Circuit of the Americas. Som helt oinsatt så var det kul att höra på motorljudet men själva racet var inte så underhållande. Däremot var överflygningen med lite helikoptrar rätt kul att se.

Fortsättning följer.